Sökresultat

Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi i Malmö, har utsetts till Lunds universitets egen Fernströmpristagare. Hennes forskning handlar bland annat om genvarianter som påverkar blodfetterna och därmed kan ge en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Gener finns ofta i olika varianter. Ibland har vissa av varianterna en negativ effekt, särskilt om de kombineras med vissa andra genvariante

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genforskning-om-blodfetter-aras - 2025-10-03

Den som är ogift och har låg inkomst samt bor i ett socioekonomiskt belastat område löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt. Dessutom att dö inom kort tid efter infarkten. Det visar Sofia Gerward, Kardiologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö, i sin doktorsavhandling vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.Når inte riskindividernaHon har i arbetet med sin avhandling, stud

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/dalig-ekonomi-och-ensamboende-okar-risken-att-do - 2025-10-03

Nu lanseras den i sitt slag största studien någonsin med enäggstvillingar. Forskarna ska ta reda på varför individer, vars arvsmassa vid födelsen är identisk, ändå under livets gång utvecklar olika sjukdomar, till exempel diabetes. Ett nytt forskningsfältEpigenetik, som är ett nytt och snabbt växande fält i forskningsfronten, kan beskrivas som en brygga mellan arv och miljö. Den arvsmassa vi föds

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tvillingar-under-lupp-att-forklara-sjukdomsrisk - 2025-10-03

Fler än var tredje patient med diabetes hoppar över doser eller missar att ta sitt insulin enligt läkares ordination. Detta är vanligt, i genomsnitt hände det tre gånger den senaste månaden. 77 % av läkarna bedömer att siffran i realiteten kan vara ännu högre, enligt undersökningen Global Attitudes of Patients and Physicians in Insulin Therapy (GAPPTM), som presenterades idag av Novo Nordisk1 på d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetiker-foljer-inte-lakarens-insulinordination - 2025-10-03

Den snabba nedgången av insulinproduktion efter debuten av typ 1 diabetes pågår i ganska precis sju år. Därefter stabiliseras nivån och de insulinproducerande betaceller som då har överlevt immunsystemets attack förblir intakta och utsöndrar insulin. Det är forskare vid Exeter Medical School, Storbritannien, som har studerat vilket mönster nedgången av egen insulinproduktion har hos 1 diabetiker f

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/efter-sju-ar-avstannar-angreppet-pa-insulincellerna - 2025-10-03

Forskare på Lunds universitets Diabetescenter har upptäckt en genvariant som reducerar risken för ögonskador vid typ 1 diabetes med 70 procent, i vart fall under de första 15 åren med sjukdomen. Fyndet är i överensstämmelse med sedan länge gjorda iakttagelser vilka inte har haft någon bra förklaring. Sambandet diabeteskomplikationer, till exempel ögonskador, och en dålig kontroll av blodsockernivå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gener-avslojar-risk-framtida-diabetiska-ogonskador - 2025-10-03

Antikroppar mot insulincellerna annonserar att attacken mot dem har inletts. Nu visar amerikanska forskare att en vanlig infektion med mag-tarmvirus kan vara orsaken till att angreppet fullföljs och typ 1 diabetes bryter ut. DAISY är en amerikansk studie som i mycket liknar de båda stora undersökningarna TEDDY och DiPiS. Också i DAISY följs barn och kontrolleras regelbundet för antikroppar mot de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsta-attacken-fullfoljs-av-virus-och-typ-1-diabetes - 2025-10-03

Många barn och ungdomar med typ 1 diabetes har inte tillräckligt bra sockerkontroll. Två tredjedelar når inte behandlingsmålen. Sämst sockerkontroll har tonårsflickorna. Detta visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet. Avhandlingen av Lena Hanberger, doktorand i pediatrik och barndiabetessköterska, belyser kvaliteten inom barndiabetesvården i Sverige ur olika perspektiv. Resultaten vi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/efterlysning-battre-diabetesvard-unga - 2025-10-03

Avandia och Avandamet dras in tillfälligt i EU den 23 september 2010. Anledningen är att preparaten kan ge ökad risk för hjärt-kärlbiverkningar. Den tillfälliga indragningen sker efter en noggrann utredning och på rekommendation av den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) vetskapliga kommitté (CHMP).Fördelarna uppväger inte riskernaEfter en ingående utredning konstaterar CHMP att fördelarna med

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesmedel-stoppas - 2025-10-03

I djurförsök har principen fungerat. Nu tar forskare i Uppsala nästa steg och prövar om samma sak också gäller för nyinsjuknade typ 1 diabetiker. Stamceller från patienten skördas, odlas till det tiodubbla antalet och sprutas sedan tillbaka in i blodbanan. Förhoppningen är att behandlingen hejdar den pågående attacken på insulincellerna och att nybildning av celler stimuleras.Svänga om immunförsva

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsok-att-bota-typ-1-diabetes-med-egna-stamceller - 2025-10-03

Femton överviktiga män, väldigt lite mat, fyra dagars fjällvandring och, förhoppningsvis, 45 kilo mindre fett. Så kan en vetenskaplig undersökning sammanfattas. Målet är att undersöka om en mycket snabb viktminskning är möjlig och vad den innebär. Bakom studien står Nationellt Vintersportcentrum vid Mittuniversitetet.De femton överviktiga männen ska genom fjällvandring och strikt diet tappa flera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fjallet-och-hungern-mot-det-overflodiga-fettet - 2025-10-03

Bananflugorna gör det, vi gör det, till och med växterna gör det – vi väljer med automatik den sorts näringsämne vi har brist på. Detta under förutsättning att regleringen inte är i olag vilket den är hos många. Därför blir vi tjocka och sjuka. Det är amerikanska forskare som har studerat en molekylär signalväg hos bananflugor, en signalväg alla levande organismer har gemensamt. Att balansen av nä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-matvalet-ar-i-obalans-med-behovet - 2025-10-03

Niklas är bara tio veckor och har redan diabetes. Men han behöver inte ta insulin. Tack vare att forskarna har järnkoll på alla spädbarn som får diabetes slipper de som har samma ovanliga diabetesform som Niklas ett livslångt beroende av insulinsprutor. Många vuxna diabetiker vet inte att de precis som Niklas också skulle kunna slippa sprutorna.Ingen vet säkert men sannolikt finns det i Sverige un

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vuxna-skulle-ocksa-kunna-slippa-insulinsprutorna - 2025-10-03

Ett internationellt forskarlag har identifierat 18 nya genregioner med koppling till fetma. Totalt ingick närmare 250 000 personer i forskarnas kartläggning, som publiceras i senaste numret av Nature Genetics. - Resultaten visar att de flesta normalviktiga har färre än 20 identifierade riskvarianter för övervikt och att de riktigt tjocka i regel har många fler, säger Martin Ridderstråle en av förf

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genkarta-pekar-ut-riskregioner-fetma - 2025-10-03

I en omfattande internationell genetisk kartläggning har ett stort antal regioner identifierats som styr om en person är kort eller lång. Målsättningen är att lära sig mer om hur många gener i samspel bildar biologiskt intressanta mekanismer bakom sjukdomar. - Kroppslängd i sig kanske inte är så viktigt men den tjänar som en bra modell för att avslöja hur det genetiska maskineriet arbetar, säger M

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppslangden-visar-hur-gener-gor - 2025-10-03

Äggets roll i maten har länge varit och är fortfarande omtvistad. Kostråden skiljer sig markant åt mellan olika länder. Äggets kolesterol ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, heter det. I synnerhet för diabetiker. I Sverige har bilden med tiden blivit mer nyanserad. Hjärt- lungfonden konstaterar att ”man inte behöver vara rädd för att äta måttligt med ägg”. Men vad är måttligt? Knappast de tolv ell

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/agg-farliga-eller-nyttiga - 2025-10-03

Genmanipulerade celler har i djurförsök avsevärt förbättrat läkningen av svårläkta fotsår hos grisar. - Såren läkte av sig själva och det gick mycket snabbare än annars. Behandlingen tog inte flera månader, som den normalt gör när den lyckas., säger Patrik Velander. Patrik Velander är forskare och specialistläkare på Skånes universitetssjukhus plastkirurgiska klinik i Malmö. I sin doktorsavhandlin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genterapi-laker-diabetiska-fotsar-hos-gris - 2025-10-03

Antiinflammatoriska livsmedel kan minska risken för typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom. På köpet förbättrades minnet hos de deltagarna som under fyra veckor åt en specialkomponerad kost med bland annat fet fisk, blåbär och mandel. – Resultaten är över förväntan. Jag vill påstå att det inte finns någon tidigare studie med liknande effekter på friska försökspersoner. Vår kostportfölj minskar flera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kostportfolj-skarper-minnet-och-minskar-diabetesrisken - 2025-10-03

Läkemedlet har fungerat för ett antal typ 2-diabetiker och i djurförsök lindrar eller botar det både typ 1- och typ 2-diabetes. - Enda sättet att ta reda på om det kan användas för att behandla diabetes är att testa det i en vetenskaplig undersökning. Det är nästa logiska steg, säger Nils Welsh. Han är professor i molekyllär inflammationsforskning vid Biomedicinskt centrum i Uppsala och en av upps

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/cancermedlet-kanske-hjalper-bade-mot-typ-1-och-typ-2-diabetes - 2025-10-03

Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi på Lunds universitets Diabetescenter och överläkare på Endokrinologiska kliniken Skånes universitetssjukhus i Malmö har utsetts till årets diabetolog av Svensk förening för Diabetologi. - Det är självklart hedrande och roligt att mitt arbete uppskattas, kommenterar Leif Groop.I motiveringen till utnämningen betonas hans fokus på att identifiera ge

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/leif-groop-utsedd-till-arets-diabetolog - 2025-10-03